HAR MARIE KONDO BLIVIT EN SLARVMAJA? 

Rykten går och artiklar sprids att Marie Kondo ska ha gett upp sin egen metod och slutat att städa. 

Min första reaktion ”Befriande och jag kan relatera”.

Min andra reaktion ”Åh nej nu har de förvirrat begreppen igen: städa och tidy”.

Min tredje reaktion ”Marie skapade metoden innan hon fick barn, själv hade jag tre barn både innan och efter min konmariresa och förstår skillnaden”

Min fjärde reaktion ”Äntligen kan vi börja prata om att ett konmariat hem inte är ett pedantiskt eller perfektionistiskt hem”.

Min femte reaktion ”Låt oss komma ihåg hur fantastiskt lätt just barn har att ta till sig den här metoden”.

Min sjätte reaktion ”Hon kanske lever mer i sin livsvision än någonsin”.

Kolla också på inslaget där min konsult-kollega Anna Månsson ger sin reaktion på det hela i programmet Efter fem på Tv4.

BEFRIANDE OCH HÖG IGENKÄNNING

Söndagskväll hos oss betyder vikdejt. Vardagsrummet fullt av trådbackar och kläder. Min yngsta dotter har dragit in ett par docksängar och bäddat ner gosedjuren, i soffan ligger mitt virkprojekt och står på tur efter vikningen. Min äldsta dotter har skissblock och pennor utspridda över soffbordet. Om någon skulle komma på oväntat besök nu så skulle de nog upplevt det hela som ett ganska stökigt och kreativt kaos. 

Till saken hör att inte så långt senare är de vikta plaggen utplacerade i allas garderober, docksängarna och gosedjur åter på sina platser i lekrummet och skissblock och pennor i pysselskåpet. 

SKILLNADEN PÅ STÄDA OCH TIDY

Så låt oss börja med att ta en titt på titeln på Marie Kondos första bok ”The lifechanging magic of tidying up” som översattes med den förfärliga titeln ”Konsten att städa”. 

Jag hittar inte en perfekt översättning av tidy även om rensa ligger närmast till hands. Problemet med begreppet rensa är att många förknippar det med att rensa BORT och inom KonMari så har vi fokus på vad vi vill behålla i första hand och tackar sedan av det som går till nej-högen. Mitt arbete som KonMari-konsult, liksom mina föreläsningar och kurser har jag kallat och trademarkat med ”Organisera med hjärtat®”.  Och ”att skapa ordning” är väl det som beskriver ordet tidy bäst. 

När Marie Kondo pratar om att städa en gång för alla och sedan behöver du aldrig städa mer, så som den svenska översättningen beskriver det, så menar hon förstås inte att du aldrig ska dammsuga mer. Utan att när vi går igenom alla våra ägodelar så här grundligt  och kategoriskt en gång för alla så behöver vi inte fortsätta rensa. Saker flyttar inte in och ut lika lätt. Vi har lärt känna vår unika gnista och vi har dessutom placerat allt lika med lika på det sätt som skapar flöde och glädje i vardagen. Därför blir det också en ordning som blir bestående och våra diverse-högar försvinner. 

Att skapa ordning och organisera med hjärtat® då vi tar beslut kring våra ägodelar är såklart inte samma som att städa. Städa är att rengöra och hålla efter det hem vi skapat genom att välja våra ägodelar med hjärtat och själva städningen blir förstås lättare när vi slipper plocka och röja och skapa ordning. 


SKILLNADEN FÖRE OCH EFTER KONMARI

Marie skapade metoden innan hon fick barn så hon har förstås inget annat att jämföra med än Konmari utan barn och KonMari med barn. Verkligheten hinner ikapp och hon ser orimligheten i att ha superordnat hela tiden. Livet händer. Vi som däremot levt med barn före KonMari och efter KonMari förstår värdet och upplever skillnaden. Självklar blir det stök och bök med barn i huset, pyssel, lek, gympapåsar, måltider, kläder.  Det hör liksom till. Den stora skillnaden är att i ett hem där allt är valt med hjärtat, där vi har kontroll över vad vi äger och där sakerna har en given och bestämd plats, så går det väldigt lätt att återställa. Min femåring som var yngre än 1 år när vi skapade ordning har otroligt lätt att plocka i ordning i sitt rum. Hon sätter på spellistan med städlåten på repeat och röjer raskt och metodiskt. Det råder ingen tvekan om vart sakerna ska. Hennes rum är långt ifrån minimalistiskt men allt hon äger har hon aktivt valt och hon använder sakerna med glädje. Hemligheten här ligger förstås i att allt hittar hem. 

ETT KONMARIAT HEM ÄR INTE PEDANTISKT

Låt oss en gång för alla slå hål på alla myter om att KonMari skulle vara förknippat med städmani och pedanteri. Ett konmariat hem speglar alla som bor där, allt är valt och placerat i kärlek. Många upplever dock att de sätter ett högre värde både sig själva och sina ägodelar och känner därför glädje i att vilja ta hand om sitt hem bättre. 

Goda rutiner löser mycket. Är det något jag lägger ganska mycket tid på att guida mina klienter i så är det just detta; att hitta rutiner som skapar mer flöde och glädje i vardagen.

Jag brukar lära ut de ”20 magiska minuterna” som handlar om att ta en stund varje dag, bädda, gå ett plockvarv ett varv med sopen och ett varv med trasan. För många barn kan det vara bra med en egen plockkorg, där de fångar up allt i hemmet som tillhör dem och sedan placerar sakerna där de ”bor”. 

Veckans vikdejt/vikstund kan vara värdefullt, då du och eventuell partner liksom oss viker tvätten framför en bra serie.  Att ha en fast dag i veckan för att gå igenom räkningar och en dag för weekly homeblessing vilket är ett annat ord för veckostäd med ett mer lustfyllt förhållningssätt – (begreppet snott från städmetoden Fly Lady).

METODEN LÄMPAD FÖR BARN

Jag som både upplevt hur mina egna barn och min klienters barn tagit till sig metoden på ett väldigt naturligt sätt, vågar påstå att barn inte är ett hinder i processen – tvärtom. 

Min 11-åring var 6 år när hon på eget initiativ (förstås inspirerad av sin mor) gick igenom alla sina ägodelar enligt metoden. Jag upplever att barn ofta har en så självklar och känslomässig relation till sina ägodelar och att avtackningen faller sig naturligt. 

Att skapa och hålla ordning är något vi kan lära våra barn. Sannolikheten att de tar hand om sina, av hjärtat valda ägodelar, på ett kärleksfullt sätt är stor. Speciellt när de också fått välja hem åt  ägodelarnai deras små oaser som de varit med och skapat.

Jag menar till och med att vi förändrar världen genom att lära våra barn att organisera med hjärtat. Jag var själv tidigare en mycket mer dominant förälder, liksom många mödrar, familjens ”boss”. Då kan det vara utmanande att släppa taget. Jag får hör argumenten ”Barn klarar inte av rensa och organisera” och “de är för små för att ta beslut över sina ägodelar”. Min övertygelse är att det är den bästa presenten vi kan ge våra barn – lov att välja. Det är stort att låta våra barn få komma i kontakt med sin gnista, och att den respekteras. Att låta dem tidigt i livet få chansen att öva upp sin känsla för vad som skänker dem glädje stärker deras självkänsla. Det skapar fria, trygga, balanserade, icke-dömande individer som är vana vid att få ta plats och även att låta andra göra det. 

Marie Kondo har också skrivit den pedagogiska barnboken Kiki & Jax. Min erfarenhet är att det som regel brukar funka att konmaria med barn från ungefär fyra års ålder. 

Mina egna barn inspireras av Marie Kondos barnbok Kik & Jax.

ATT LEVA I SIN LIVSVISION

Marie Kondo beskriver hur hon prioriterar att spendera tid med sina barn och göra tid för sina tre koppar te per dag. Och kanske lever hon i sin målbild/livsvision mer än någonsin. 

Innan den kategorisk genomgången av ägodelar börjar vi med att visualisera vår ideliska livsstil och skapa målbild/ livsvision.

Att skapa en tydlig livs-vision, gör att du kommer i kontakt med ditt sanna jag. Fråga dig själv vad du längtar efter, vad du vill ha mer av i ditt liv, hur du vill känna dig, uppleva tillvaron och hur använda din tid. Livs-visionen bär oss igenom processen och får vi kliva in allt ut i när vi är klara med genomgången av hemmets ägodelar. En vinst med metoden är att den tid som många tidigare lagt på att leta efter saker har de nu till roligare saker. 

Livet med barn gör att vi får skapa nya livs-visoner allt eftersom livet förändras och till och med göra vissa omtag i takt med att barnen utvecklas och växer. 

Ordnade skåp och lådor och prydligt vikta kläder är något vi vänjer oss vid  och de är effekterna som är de stora vinsterna – att komma i kontakt med sin gnista och leva ett mer glädjefyllt och meningsfullt liv. Och det, om något , verkar Marie Kondo beskriva att hon gör nu. 

————————————————————————————————————————-

Om du behöver någon form av guidning kolla in mina tjänster HÄR.  Eller låt dig inspireras Instagram (klicka HÄR ) där jag delar tips och råd och från vårt hem i den gamla prästgården.

Önskar dig mycket flöde och glädje i vardagen!

/Ulrika

Organiserings-coach och KonMari-konsult (läs mer om mig HÄR.)


KONMARI OCH BUNKRING

Idag tänkte jag berätta om min syn på bunkring.

Så här i Coronavirustider där vi fått uppleva hur matvarubutikernas hyllor stundtals har tömts på både toapapper och konserver är förstås ämnet bunkring högaktuellt. Hur ställer sig då KonMari-metoden® till detta med att bunkra?

Att KonMari och att bunkra skulle vara varandras motsatser är en missuppfattning precis som att KonMari likställs med minimalism eller förväxlas med att rensa (i bemärkelsen fokusera på att göra sig av med saker). 

För dig som inte är bekant med KonMari-metoden® läs om metoden HÄR. Jag menar att KonMari är hållbart ur ett miljövänligt perspektiv då det förändrar våra konsumstionsmönster och sätt att se på och förhålla oss till det vi äger. Jag menar också att effekterna av KonMari är långt bortom organiserade av ägodelar . 

KonMari handlar om att skapa glädje och flöde i vardagen, om att omge oss med ägodelar, personer, aktiviteter och arbetssysslor som tänder vår gnista. Det finns inga perfekta antal förutom de som klickar in för var och en av oss. Vi jobbar alla med vår unika vision, vår målbild eller livsvision. . Livsvisionen följer oss genom hela processen och handlar om hur vi föreställer oss att livet ska se ut efter vi gått igenom hemmets Ala ägodelar. Många upplever hur vissa delar av livs-visionen börjar kicka in redan under processen. 


När vi gått igenom hemmets alla ägodelar kategoriskt, matvaror inkluderat och funnit platser för dessa så är vi i kontroll över vad vi faktiskt har i vår ägo, det vill säga, vi handlar inte på oss en massa onödigt, vi sitter inte på onödiga dolda lager som uppstått i brist på översikt och kontroll över vad vi faktiskt äger. 

Tidigare när min familj storhandlade så handlade vi ofta på oss färskvaror som hann bli gamla, som vi inte åt upp i tid och därför fick slänga bort. Det var knappast hållbart. Idag har vi en översikt som gör det det lätt att skriva vår handlingslista. Det betyder inte att vi som organiserat våra liv enligt KonMarimetoden inte kan eller får ha lager. Om lager är något som skänker oss glädjes så är det något vi absolut ska ha. 

När jag ”konmariade” vårt hem kom jag i kontakt med att lager eller överflöd inte skänker mig glädje, att jag hellre handlar när saker börjar ta slut, att det känns exklusivt, logiskt och befriande för mig. Att det ger mig den där lätta känslan i kroppen som inom KonMari kallas tokimeku.

Så här i lite mer krisartade tider och tankarna på hur det skulle kunna bli vid en riktigt allvarlig kris, fick jag omvärdera detta något,  nu när bunkra är riktigt ”på tapeten”.

VAD VILL DU SKA TA PLATS I DITT HEM?

Jag brukar ställa mig själv och mina klienter/kursdeltagare frågan, ”vad vill du ska ta plats i ditt hem?”. Då menar inte jag vad du HAR plats för utan vad du VILL ska ta plats. Låt mig förklara. Vår familj bor i en gammal prästgård på över 300 m2, 10 rum och kök och 10 förrådsutrymmen + mat och vinkällare, en 150m2 stor vind och en lada. Ladan är tom på kartonger vinden är tom, det enda förråd jag har är en klädkammare med barnens kommande kläder och skor, ordnat i storleksordning, julsakerna bor i ett stort skåp i köket. Alltså, trots att vi HAR plats, massor av plats, alla möjliga utrymmen, så vill jag inte nödvändigtvis att det SKA ta plats. Vad jag VILL ska ta plats i mitt hem är det jag HAR i mitt hem. Inga lådor på vinden, inga lådor i ladan. En klädkammare med storleksuppmärkta lådor med kläder som lillasyster ska få ärva av storasyster. Thats it. 

Jag vet de som konmariar och som inte anser att barnkläder i kommande storlekar skänker dem glädje och tackar av rubbet. Jag vet också de som anser att schampoflaskor på rad, tvättmedelslager, lager av konserver och pasta, bakplåtspapper och fryspåsar skänker dem innerlig glädje.

Det handlar alltså inte endast om att ha plats, även om det förstås också kan vara ett faktum som kan begränsa eller möjliggöra, utan även vad vi vill ska ta plats och se till att göra plats för det. 

SKILLNAD PÅ ATT BUNKRA OCH ATT HAMSTRA

Jag vill göra en väsentlig skillnad på att hamstra och att bunkra. Att bunkra är ett medvetet val, där vi kan vara i total kontroll över våra varor. Att hamstra är en diagnos. Vi kan slentrianmässigt skämta  om att vara shoppoholics eller hamstrare men att faktiskt lida av dessa diagnoser på riktigt är något annat och är mycket mer allvarligt. Hamstring har tidigare betraktats som en subtyp till tvångssyndrom som OCD, men har sedan 2013 fastställts som en diagnos kallad patologiskt samlande eller hoarding disorder. 

En person som lider av denna diagnos köper saker utan att fundera över om de har plats, råd eller ett verkligt behov av dessa saker, köpen är ofta impulsiva. Hemmet är väldigt oorganiserat,  på ett sätt som hindrar dessa personer från att använda sakerna till det sakerna är avsedda för. Personerna har väldigt svårt för att släppa taget som sina ägodelar och kan uppleva både sorg och ångest vid avyttring av (=att göra sig av med) sina ägodelar. 

Jag tror att KonMari-metoden® absolut kan passa en hoarder men jag anser att en hoarder kan behöva terapi först och jag tänker egentligen att kombinationen av terapi och KonMari skulle kunna vara det optimala. Att bunkra strukturerat har alltså ingenting med hamstring att göra. Ett ärvt fattigdomstänk som kan försvåra att tacka av saker har inte heller med denna diagnos att göra, vill jag påstå, utan är snarare ett beteende eller mönster som vi behöver bli medvetna om och som ett organiserat hem kan hjälpa oss att bryta. 

ATT KONSUMERA MER MEDVETET 

Vi som lever i orgniserade hem upplever ofta hur våra konsumtionsmönster förändras. När vi går igenom hemmets ägodelar så här grundligt och lär känna vår gnista, vad som skänker oss glädje eller en känsla av välbehag så lär vi känna oss själva bättre, vi kan kalla det att kalibrera vår glädjebaraometer. KonMarimetoden handlar också om att förändra och våga förändras. För de allra flesta blir det inte intressant att låta saker flytta in hursomhelst längre. Vi är noggranna med att det antingen ska fylla ett tomrum eller tända vår gnista. Egentligen handlar det om att lära känna våra ”ja” och våra ”nej”.

Mina ”konsumtionsregler” efter KonMari:

1. Behoven eller gnistan får styra köpen.

2. Ha is i magen – våga vänta på de optimala tingen om du upplever att ett tomrum uppstått.

3. Ha inga onödiga lager, handla när saker tar slut eller när mitt uträknade lager behöver fyllas. 

4. Satsa på kvalitet som håller i längden.

5. Ställ mig själv frågan, passar detta med min tidlösa stil?

Så tillbaka till detta med att bunkra. Är det KonMari? Absolut kan det vara så. Många som konmariar upplever att det skänker dem glädje att ha ett lager. Jag själv tänkte så här: 

  • Har jag plats? absolut (vi hade en i princip tom matkällare).
  • Vill jag att det ska ta plats i mitt hem? Ja, ett begränsat lager på sådant vi faktiskt använder i vår vardag, varor som vi tycker om att laga av, där lagret på så vis kan få rotera, där vi flyttar fram varorna och fyller på bakifrån. Ett lager som står på vänt for att användas den dagen den eventuella krisen kommer skänker mig absolut ingen glädje, med risk för att det är varor som aldrig kommer till användning. När jag ser vilka hyllor som står tomma i butikerna tänker jag ”gillar så många människor konserverade ärtor och pulversoppa eller har de handlat på sig en massa nu som de faktiskt aldrig kommer äta upp”. Att ha extra av de ekologiska torrvaror och konserver med längre hållbarhet och andra förbrukningsvaror som vi använder ofta känns hållbart, smart och logiskt. Vi har alltså gjort oss ett litet lager i vår matkällare mestadels av ekologiska produkter, råvaror som vi ofta lagar och äter av och egentligen ingen annat i matväg. 
hdrpl

Mitt råd till dig som känner dig manad att bunkra är att du funderar över vad som du/ni faktiskt använder när det kommer till varor med längre hållbarhet och satsar på dem, utöver de tips som du kan hitta på nätet, där också fruset vatten, socker, salt, kontanter, stormkök och filtar är aktuellt. Vad passar dina/era  matvanor och din/er livsstil.

Läs på varorna kring dess hållbarhet och fundera över om du hinner använda dem innan de går ut. Det är något Marie Kondo förespråkar och detsamma gäller vid andra förbrukningsvaror som till exempel hudvårdsprodukter, där en öppnad förpacknings ofta har en hållbarhet på ett år. Att också förstå skillnaden på bäst före datum och sista förbrukningsdatum är högst relevant i kristider eller när du konmariar kyl och skafferi. Konserver och torrvaror håller ofta långt längre än vad som står rekommenderat medan sista förbrukning är det som gäller på färskvaror.

Att inte endast följa de allmänna råden kring vad man bör bunkra utan känna efter vad som gnistrar för dig för dig menar jag är av största vikt. 

hdrpl

Att vara rustad för strömavbrott eller oväntade händelser till viss mån är inte fel oavsett tänker jag som också laddat alla ljuslyktor med nya batterier och fyllt några petflaskor med vatten och lagt i frysboxen, hämtat in ved med alla barnen, köpt lite engångsblöjor ifall jag inte har möjlighet att tvätta tygblöjorna. Jag har också lagt en liten beställning så jag har en extra av favoritprodukterna. Att supporta våra locals eller de företag vi vill ska finnas kvar i dessa tider är också en fin insats för oss som fortfarande har förmånen att behålla våra arbeten. 

KRIS = UTVECKLING

Jag lärde mig för många år sedan att det kinesiska tecknet för kris och utveckling är detsamma. Jag har aldrig kollat upp om det stämmer men det klingar så väl i mig. 

Fördelarna med en sådan här kris som ju Coronsaviruset har kommit att bli är förstås att det ger oss möjlighet att reflektera över vårt sätt att konsumera och sådant vi annars tar för givet, som att allt alltid finns tillgängligt, hela världen och alla varor vi kan tänka oss. Plötsligt är det inte längre så och vi behöver fundera över vad som är viktigt på riktigt. Det handlar inte längre om ifall du är rik eller fattig,  Covid-19 gör oss mer lika, både gällande smittan i sig men också kring det materiella fördelar, du kommer varken kunna flyga eller ha förtur på toapapper oavsett, om jag hårddrar det hela lite. Vi är alla människor, vi behöver varandra, vi behöver hjälpas åt mer och vi är tillsammans i detta.

NOW IS THE TIME 

Jag vill också uppmana dig att att passa på att ägna tid åt konmaria ditt hem nu. Det är ett ypperligt tillfälle, nu när vi ändå uppmanas att spendera mer tid i hemmet. 

Inte bara för att du har mer tid att spendera i ditt hem och det kommer att göra din hemmavistele mycket skönare när reda råder men också därför att KonMarimetiden handlar om att lära känna oss själva bättre. 

Vi får tid att reflektera, tid att känna in våra sanna jag, tid att fundera över hur vi vill leva våra liv och vad som skänker oss glädje på riktigt. Moder jord behöver denna paus och vi behöver stanna upp. Jag tror att vi går in i en helt ny tid nu på flera plan. 

Att göra daglig joy check kan vara något som lyfter oss och hjälper oss mind shifta i en mörkare tid, att hålla fokus på det skänker glädje helt enkel, som jag brukar säga, ”where focus goes energy flows”. Få syn på glädjeämnena, möjligheterna en sådan här kris föder. Skriv tacksamhetesdagbok. Joy och gratitude är bästa vänner. 

Om du vill få mer inspiration till att organisera ditt liv och din vardag följ mig gärna på instagram.

Mig träffar du även i facebookgruppen KonMari Sverige där jag guidar och inspirerar som en av moderatorerna. 

Vill du ha hjälp med att komma igång med, komma vidare med eller avsluta din konmariresa så ger jag konsultationer både som hembesök och även virtuell coanchning vilket är att fördra just nu. Kontakta mig HÄR.

Tack för att du tog dig tid att läsa!

/

Ulrika Persdotter Dahlberg 

U Spark Sweden