Idag tänkte jag berätta om min syn på bunkring.

Så här i Coronavirustider där vi fått uppleva hur matvarubutikernas hyllor stundtals har tömts på både toapapper och konserver är förstås ämnet bunkring högaktuellt. Hur ställer sig då KonMari-metoden® till detta med att bunkra?

Att KonMari och att bunkra skulle vara varandras motsatser är en missuppfattning precis som att KonMari likställs med minimalism eller förväxlas med att rensa (i bemärkelsen fokusera på att göra sig av med saker). 

För dig som inte är bekant med KonMari-metoden® läs om metoden HÄR. Jag menar att KonMari är hållbart ur ett miljövänligt perspektiv då det förändrar våra konsumstionsmönster och sätt att se på och förhålla oss till det vi äger. Jag menar också att effekterna av KonMari är långt bortom organiserade av ägodelar . 

KonMari handlar om att skapa glädje och flöde i vardagen, om att omge oss med ägodelar, personer, aktiviteter och arbetssysslor som tänder vår gnista. Det finns inga perfekta antal förutom de som klickar in för var och en av oss. Vi jobbar alla med vår unika vision, vår målbild eller livsvision. . Livsvisionen följer oss genom hela processen och handlar om hur vi föreställer oss att livet ska se ut efter vi gått igenom hemmets Ala ägodelar. Många upplever hur vissa delar av livs-visionen börjar kicka in redan under processen. 

När vi gått igenom hemmets alla ägodelar kategoriskt, matvaror inkluderat och funnit platser för dessa så är vi i kontroll över vad vi faktiskt har i vår ägo, det vill säga, vi handlar inte på oss en massa onödigt, vi sitter inte på onödiga dolda lager som uppstått i brist på översikt och kontroll över vad vi faktiskt äger. 

Tidigare när min familj storhandlade så handlade vi ofta på oss färskvaror som hann bli gamla, som vi inte åt upp i tid och därför fick slänga bort. Det var knappast hållbart. Idag har vi en översikt som gör det det lätt att skriva vår handlingslista. Det betyder inte att vi som organiserat våra liv enligt KonMarimetoden inte kan eller får ha lager. Om lager är något som skänker oss glädjes så är det något vi absolut ska ha. 

När jag ”konmariade” vårt hem kom jag i kontakt med att lager eller överflöd inte skänker mig glädje, att jag hellre handlar när saker börjar ta slut, att det känns exklusivt, logiskt och befriande för mig. Att det ger mig den där lätta känslan i kroppen som inom KonMari kallas tokimeku.

Så här i lite mer krisartade tider och tankarna på hur det skulle kunna bli vid en riktigt allvarlig kris, fick jag omvärdera detta något,  nu när bunkra är riktigt ”på tapeten”.

VAD VILL DU SKA TA PLATS I DITT HEM?

Jag brukar ställa mig själv och mina klienter/kursdeltagare frågan, ”vad vill du ska ta plats i ditt hem?”. Då menar inte jag vad du HAR plats för utan vad du VILL ska ta plats. Låt mig förklara. Vår familj bor i en gammal prästgård på över 300 m2, 10 rum och kök och 10 förrådsutrymmen + mat och vinkällare, en 150m2 stor vind och en lada. Ladan är tom på kartonger vinden är tom, det enda förråd jag har är en klädkammare med barnens kommande kläder och skor, ordnat i storleksordning, julsakerna bor i ett stort skåp i köket. Alltså, trots att vi HAR plats, massor av plats, alla möjliga utrymmen, så vill jag inte nödvändigtvis att det SKA ta plats. Vad jag VILL ska ta plats i mitt hem är det jag HAR i mitt hem. Inga lådor på vinden, inga lådor i ladan. En klädkammare med storleksuppmärkta lådor med kläder som lillasyster ska få ärva av storasyster. Thats it. 

Jag vet de som konmariar och som inte anser att barnkläder i kommande storlekar skänker dem glädje och tackar av rubbet. Jag vet också de som anser att schampoflaskor på rad, tvättmedelslager, lager av konserver och pasta, bakplåtspapper och fryspåsar skänker dem innerlig glädje.

Det handlar alltså inte endast om att ha plats, även om det förstås också kan vara ett faktum som kan begränsa eller möjliggöra, utan även vad vi vill ska ta plats och se till att göra plats för det. 

SKILLNAD PÅ ATT BUNKRA OCH ATT HAMSTRA

Jag vill göra en väsentlig skillnad på att hamstra och att bunkra. Att bunkra är ett medvetet val, där vi kan vara i total kontroll över våra varor. Att hamstra är en diagnos. Vi kan slentrianmässigt skämta  om att vara shoppoholics eller hamstrare men att faktiskt lida av dessa diagnoser på riktigt är något annat och är mycket mer allvarligt. Hamstring har tidigare betraktats som en subtyp till tvångssyndrom som OCD, men har sedan 2013 fastställts som en diagnos kallad patologiskt samlande eller hoarding disorder. 

En person som lider av denna diagnos köper saker utan att fundera över om de har plats, råd eller ett verkligt behov av dessa saker, köpen är ofta impulsiva. Hemmet är väldigt oorganiserat,  på ett sätt som hindrar dessa personer från att använda sakerna till det sakerna är avsedda för. Personerna har väldigt svårt för att släppa taget som sina ägodelar och kan uppleva både sorg och ångest vid avyttring av (=att göra sig av med) sina ägodelar. 

Jag tror att KonMari-metoden® absolut kan passa en hoarder men jag anser att en hoarder kan behöva terapi först och jag tänker egentligen att kombinationen av terapi och KonMari skulle kunna vara det optimala. Att bunkra strukturerat har alltså ingenting med hamstring att göra. Ett ärvt fattigdomstänk som kan försvåra att tacka av saker har inte heller med denna diagnos att göra, vill jag påstå, utan är snarare ett beteende eller mönster som vi behöver bli medvetna om och som ett organiserat hem kan hjälpa oss att bryta. 

ATT KONSUMERA MER MEDVETET 

Vi som lever i orgniserade hem upplever ofta hur våra konsumtionsmönster förändras. När vi går igenom hemmets ägodelar så här grundligt och lär känna vår gnista, vad som skänker oss glädje eller en känsla av välbehag så lär vi känna oss själva bättre, vi kan kalla det att kalibrera vår glädjebaraometer. KonMarimetoden handlar också om att förändra och våga förändras. För de allra flesta blir det inte intressant att låta saker flytta in hursomhelst längre. Vi är noggranna med att det antingen ska fylla ett tomrum eller tända vår gnista. Egentligen handlar det om att lära känna våra ”ja” och våra ”nej”.

Mina ”konsumtionsregler” efter KonMari:

1. Behoven eller gnistan får styra köpen.

2. Ha is i magen – våga vänta på de optimala tingen om du upplever att ett tomrum uppstått.

3. Ha inga onödiga lager, handla när saker tar slut eller när mitt uträknade lager behöver fyllas. 

4. Satsa på kvalitet som håller i längden.

5. Ställ mig själv frågan, passar detta med min tidlösa stil?

Så tillbaka till detta med att bunkra. Är det KonMari? Absolut kan det vara så. Många som konmariar upplever att det skänker dem glädje att ha ett lager. Jag själv tänkte så här: 

• Har jag plats? absolut (vi hade en i princip tom matkällare).

• Vill jag att det ska ta plats i mitt hem? Ja, ett begränsat lager på sådant vi faktiskt använder i vår vardag, varor som vi tycker om att laga av, där lagret på så vis kan få rotera, där vi flyttar fram varorna och fyller på bakifrån. Ett lager som står på vänt for att användas den dagen den eventuella krisen kommer skänker mig absolut ingen glädje, med risk för att det är varor som aldrig kommer till användning. När jag ser vilka hyllor som står tomma i butikerna tänker jag ”gillar så många människor konserverade ärtor och pulversoppa eller har de handlat på sig en massa nu som de faktiskt aldrig kommer äta upp”. Att ha extra av de ekologiska torrvaror och konserver med längre hållbarhet och andra förbrukningsvaror som vi använder ofta känns hållbart, smart och logiskt. Vi har alltså gjort oss ett litet lager i vår matkällare mestadels av ekologiska produkter, råvaror som vi ofta lagar och äter av och egentligen ingen annat i matväg. 

Mitt råd till dig som känner dig manad att bunkra är att du funderar över vad som du/ni faktiskt använder när det kommer till varor med längre hållbarhet och satsar på dem, utöver de tips som du kan hitta på nätet, där också fruset vatten, socker, salt, kontanter, stormkök och filtar är aktuellt. Vad passar dina/era  matvanor och din/er livsstil.

Läs på varorna kring dess hållbarhet och fundera över om du hinner använda dem innan de går ut. Det är något Marie Kondo förespråkar och detsamma gäller vid andra förbrukningsvaror som till exempel hudvårdsprodukter, där en öppnad förpacknings ofta har en hållbarhet på ett år. Att också förstå skillnaden på bäst före datum och sista förbrukningsdatum är högst relevant i kristider eller när du konmariar kyl och skafferi. Konserver och torrvaror håller ofta långt längre än vad som står rekommenderat medan sista förbrukning är det som gäller på färskvaror.

Att inte endast följa de allmänna råden kring vad man bör bunkra utan känna efter vad som gnistrar för dig för dig menar jag är av största vikt. 

Att vara rustad för strömavbrott eller oväntade händelser till viss mån är inte fel oavsett tänker jag som också laddat alla ljuslyktor med nya batterier och fyllt några petflaskor med vatten och lagt i frysboxen, hämtat in ved med alla barnen, köpt lite engångsblöjor ifall jag inte har möjlighet att tvätta tygblöjorna. Jag har också lagt en liten beställning så jag har en extra av favoritprodukterna. Att supporta våra locals eller de företag vi vill ska finnas kvar i dessa tider är också en fin insats för oss som fortfarande har förmånen att behålla våra arbeten. 

KRIS = UTVECKLING

Jag lärde mig för många år sedan att det kinesiska tecknet för kris och utveckling är detsamma. Jag har aldrig kollat upp om det stämmer men det klingar så väl i mig. 

Fördelarna med en sådan här kris som ju Coronsaviruset har kommit att bli är förstås att det ger oss möjlighet att reflektera över vårt sätt att konsumera och sådant vi annars tar för givet, som att allt alltid finns tillgängligt, hela världen och alla varor vi kan tänka oss. Plötsligt är det inte längre så och vi behöver fundera över vad som är viktigt på riktigt. Det handlar inte längre om ifall du är rik eller fattig,  Covid-19 gör oss mer lika, både gällande smittan i sig men också kring det materiella fördelar, du kommer varken kunna flyga eller ha förtur på toapapper oavsett, om jag hårddrar det hela lite. Vi är alla människor, vi behöver varandra, vi behöver hjälpas åt mer och vi är tillsammans i detta.

NOW IS THE TIME 

Jag vill också uppmana dig att att passa på att ägna tid åt konmaria ditt hem nu. Det är ett ypperligt tillfälle, nu när vi ändå uppmanas att spendera mer tid i hemmet. 

Inte bara för att du har mer tid att spendera i ditt hem och det kommer att göra din hemmavistele mycket skönare när reda råder men också därför att KonMarimetiden handlar om att lära känna oss själva bättre. 

Vi får tid att reflektera, tid att känna in våra sanna jag, tid att fundera över hur vi vill leva våra liv och vad som skänker oss glädje på riktigt. Moder jord behöver denna paus och vi behöver stanna upp. Jag tror att vi går in i en helt ny tid nu på flera plan. 

Att göra daglig joy check kan vara något som lyfter oss och hjälper oss mind shifta i en mörkare tid, att hålla fokus på det skänker glädje helt enkel, som jag brukar säga, ”where focus goes energy flows”. Få syn på glädjeämnena, möjligheterna en sådan här kris föder. Skriv tacksamhetesdagbok. Joy och gratitude är bästa vänner. 

Om du vill få mer inspiration till att organisera ditt liv och din vardag följ mig gärna på instagram.

Mig träffar du även i facebookgruppen KonMari Sverige där jag guidar och inspirerar som en av moderatorerna. 

Vill du ha hjälp med att komma igång med, komma vidare med eller avsluta din konmariresa så ger jag konsultationer både som hembesök och även virtuell coanchning vilket är att fördra just nu. Kontakta mig HÄR.

Tack för att du tog dig tid att läsa!

/

Ulrika Persdotter Dahlberg 

U Spark Sweden